ÖPPEN DAGBOK

NÄR FILMNISSARNA KOM TILL BYN 2

Hjärta

Vi brukar ha tjejkvällar då och då. Vi är ett gäng här på vår gård som brukar träffas och äta och dricka lite gott. Via facebook fick vi veta att det skulle göras en dokumentär om kareoke i fjol.

Ett tv-team skulle under hösten hänga med karaokegrabbarna ut och filma deras jobb och vardag och varannan helg… Denna serien visades på Svt-play först och uppmärksammades sedan av Svt-Malmö. Det var stort tyckte alla… Serien blev nominerad till krisatallengalan….Herregud, vem kunde ana detta. Jag kände mej lycklig för allas skull. Ler stort

Sedan skulle det bli en säsong 2, ohhhhh, va spännande att få vara med om en inspelning till. Men nu skulle Svt-Malmö ha hand om allt, men med samma filmteam.

Det blev inte riktigt samma stuk som sist. Mången gnäll och skäll. Men det löste sej så småningom med ett flertal möte som följd.

Folk kom överallt ifrån och alla ville sjunga. Trångt och bökigt ibland, men det löste sej efter hand med allt tycker jag.

Alla blev väl inte vänner med alla, men inte långt ifrån. Kärlek

Det snackades om att det skulle behövas någon som tog hand om våra gäster, gamla som nya vid ankomsten till Milano.

Det tyckte dem var en bra idé.

Då fick jag den stora äran att bli ”denna där” värdinnan.

Jag fick en fin tröja med namn och namnskylt och allt…. Jag kände mej onekligen stolt att jag fick vara en del av karaokegänget.

Jag gick runt å kvällarna och talade med folk. Och Kareokekramarna det var det viktigaste av allt och de fick absolut inte förglömmas.

Folk gillade detta…

Jag har fått flera nya vänner och det värmer mitt hjärta. De kommer från hela Skåne och överallt ifrån. Jag blir varm i hjärtat av allt, bara tanken på det.

Sedan hade vi gästdommare det blev ju lite pirrigare för de tävlande. Men allt flöt på…

Vi fick träffa Anna Book, Kikki Danielsson, Linus Svenning, Tommas Di Leva, Lasse Holm och Ingela ”Plin” Forsman. Sanna Nilsen var inom en kort sväng och lämnade ut det stora priset, som vinnaren skulle få sen…

Filmnissarna smyger runt med sina kameror och det filmas i alla vinklar och vrår, men, det var inget man tänkte på. Man vänjer sej... Vid ett tillfälle fick jag "mygga " på mej, en sån liten mikrofon. Deeeeeeet ar inte alltid man tänkte sej för, där inte... Jag fick bara den gången, hi hi...

Jag sticker säkert fram nyllet lite här och var. / Linslusen jag.Gilla

Hej!
Prova att göra en egen webbsida precis som jag.
Det är enkelt och du kan prova helt gratis.
ANNONS